Förbättring genom forskning
Syftet med kvalitetsregister är att insamlad information ska leda till förbättringar inom vården. Ett sätt att uppnå detta är att bedriva klinisk forskning vars resultat i sin tur kan leda till verksamhetsförbättringar i framtiden.
En forskningsstudie föregås alltid av en prövning av en etikprövningsnämnd. Forskare som planerera en studie baserad på information från kvalitetsregister skriver en forskningsplan som sedan prövas av etikprövningsnämnden. När nämnden givit sitt godkännande sker en prövning också av dem som ansvarar för berörda register. Finansiering av forskningsprojekt kan ske på olika sätt, men oftast söker forskaren om forskningsanslag hos olika forskningsfinansiärer.
För forskare
För forskning baserad på data från de register som KCP ansvarar för har en särskild forskningspolicy utarbetats, och det finns ett formulär för ansökan om registerutdrag för forskning. Beslut om att ge registerutdrag till forskare tas av registerhållaren i samråd med registrets styrgrupp. Som stöd till registren i sådana frågor har vi inrättat ett eget forskningsråd, bestående av följande personer:
Lars Kjellin, forskningsledare, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro (ordförande)
Andreas Birgegård, registerhållare RIKSÄT
Mikael Landén, registerhållare BipoläR
Jan-Olov Larsson, registerhållare BUSA
Tabita Björk, verskamhetschef KCP
Ansökningsblankett - registerutdrag för forskningsändamål (formulär)
Minnesanteckningar från Forskningsrådet
För studerande
Du som är student på gymnasie-/högskolenivå och har funderingar på uppsats- eller examensarbeten kring kvalitetsregister är också välkommen att kontakta KCP.
Aktuella forskningsprojekt
Stanleystudien: Syftet med STANLEY-studien är att försöka identifiera gener och miljöfaktorer som ökar risken att insjukna i bipolär sjukdom. När gener identifierats kan man ta reda på vilka effekter de har i en given miljö. Med denna kunskap kan man utveckla nya behandlingar. Forskningsstudien STANLEY är uppkallat efter The Stanley Medical Research Institute, en organisation som stödjer forskning kring uppkomst samt potentiell behandling av schizofreni och bipolär sjukdom. Huvuddelen av finansieringen av STANLEY-studien kommer från Stanley Medical Research Institute. Studien finansieras även av National Institute of Mental Health. STANLEY-studien startade i maj 2009 då vi började kontakta patienter med bipolär sjukdom i Stockholmsområdet. Efter hand kommer vi att kontakta patienter över hela Sverige. Provinsamlingen går mycket bra och många vill delta i denna viktiga studie, svarsfrekvensen ligger på ca 65 procent.
STANLEY-studien har en egen hemsida med mer information.
S:t Görans bipolärprojekt (SBP): SBP är en prospektiv longitudinell studie av patienter med manodepressiv sjukdom och hur detta relaterar till hjärnmorfologi, neurokemi, blodprovsanalyser, genetik och kognitiva förmågor. Målet är att identifiera påverkbara förutsägbara faktorer och därmed möjliggöra förbättrad prognos för människor med manodepressiv sjukdom.
SBP har en egen hemsida med mer information.
Skräddarsy psykiatrisk behandling med genomvid kartläggning – är ett nytt forskningsprojekt som av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) beviljats 20 miljoner kronor under femårsperioden 2011-07-01 till 2016-06-30.
Vår vision är en framtid där patienter inom psykiatrin tidigt får en korrekt diagnos och en behandling som är speciellt anpassad för individens behov och förutsättningar. Om man kan förutsäga vem som svarar gynnsamt på en behandling kan man undvika onödiga biverkningar och få bättre behandlingsresultat. Detta är idag omöjligt eftersom det inte finns några mätbara egenskaper, så kallade biomarkörer, som kan användas för att spåra sjukdomen i kroppen. Biomarkörerna kan exempelvis vara genetiska varianter eller proteiner som är kopplade till bestämda egenskaper hos oss. Ett exempel inom demensfältet är så kallade tau och amyloidprotein som visats vara biomarkörer för Alzheimers sjukdom. Det finns idag tekniskt avancerade metoder för att söka igenom hela den genetiska koden eller alla proteiner för att hitta mönster som identifierar exempelvis en person som har stor risk att drabbas av en viss sjukdom. Genom att använda oss av dessa metoder tillsammans med den stora mängd information som finns samlad i psykiatriska kvalitetsregister i Sverige hoppas vi kunna hitta biomarkörer som kan förbättra vården av patienter med olika psykiatriska sjukdomstillstånd. Tack vare den vetenskapliga expertis som finns i Sverige och de psykiatriska kvalitetsregister som Sverige har, finns det nu möjlighet att göra verkliga framsteg i forskningen kring biomarkörer inom psykiatrin.