Mer om PsykosR
Kvalitetsregistret för psykosvård var tidigare ett kvalitetsregister för vården enbart riktat till dem som för första gången får en psykosdiagnos och hette då SchizofreNY. Datainsamlingen startade år 2002. Sedan en tid tillbaka riktar sig kvalitetsregistret även till dem som varit sjuka en längre tid eller flera gånger samt omfattar alla psykosdiagnoser. Ca 2/3 av Sveriges behandlingsenheter är anslutna till registret och antalet ökar men ännu är endast en liten del av alla patienter registrerade.
Syfte
Syftet med PyskosR är att utvärdera psykosvården. Eftersom resultaten av goda tidiga vårdinsatser ibland inte syns tydligt förrän efter flera år behöver man kunna följa varje patient över tid. Kvalitetsregistret kan också ge kunskap om hur prognosen ser ut, hur patientgruppen ser ut och vilka behov de har.Allvarliga psykossjukdomar som schizofreni tar en stor del av psykiatrins resurser i anspråk, ca hälften av vårdtagarna inom tvångsvården har en psykosdiagnos. Samhällskostnaden är ca 450 000 kr per person och år.
De viktigaste processmåtten är tid av obehandlad psykos, diagnostik, användning av strukturerade instrument och aktiv uppföljning. Resultatmått är uppnådd remission, andel med GAF över 60, försörjningsförmåga och behov av boendestöd.
Under 2011 blir det möjligt att även följa upp i vilken utsträckning patientutbildning tillsammans med närstående har skett samt hur många som har fått arbetsrehabilitering enligt Supported Employment - detta i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Krav för att få registrera en behandling i PsykosR
- Patienten ska ha en psykosdiagnos och behandlingsenheten ska ha för avsikt att behandla patienten (ej direkt remittera vidare).
- Diagnoskoder: F200-203, F205-206, F208-209, F220, F228-229, F231-233, F239, F251-252, F258-259, F299
Användningsområden
Sammanställningar och rapporter avseende behandlingsenhetens egna data kan tas fram direkt av enheten själva. Det går också att få enhetens resultat jämförda med hela rikets. När data har samlats in under en längre kan de användas för olika former av studier och forskning. Förhoppningen är att kvalitetsregistret ska bli till hjälp för de olika enheterna i det lokala kvalitetsarbetet. Genom att följa upp sina resultat och jämföra sig med andra kan vi tillsammans lära oss att bli så bra som möjligt vid behandling och omhändertagande vid psykos. Målsättningen är att på sikt ska vi kunna presentera resultat öppet vilket innebär att medborgarna, patienter, närstående kan följa utvecklingen och få kunskap. Hittills har den stora effekten varit diskussioner om diagnostik om och om strategier för att komma in med behandling tidigt. Hur och när diagnos ska sättas och vikten av lika diagnostisering.
Samarbeten
Tidigt omhändertagande vid psykos (TOP-projektet) startades på initiativ av Nationell Psykiatrisamordning år 2005. Projektets vision är att den som insjuknar i psykos ska få vård och stöd där tidig upptäckt, behandling, rehabilitering och uppföljning är av hög kvalitet samt där patienten och närstående är delaktiga.
Insatserna ska vara kunskapsbaserade och präglas av humanitet och omtanke. Runt om i landet finns regionala nätverk. Olika utbildningsaktiviteter sker både regionalt och nationellt. I projektet togs det fram riktlinjer för tidigt omhändertagande vid psykos som publicerades 2007. Dessa riktlinjer kan förhoppningsvis vara till hjälp vid utformandet av lokala vårdprogram och handlingsplaner.